Dumma dumma dumma....
Jag får vänta tills det är min tur att bli en lycklig hästägare.. Jag får rida Nadja tills hon dör och sen får jag väl lägga ner med hästarna... Jag blir ju ändå bara så lockad och drömmer och sen blir jag sårad och besviken....
Jag önskar egentligen att jag kunde hitta en yngre häst, som jag kan träna och tävla på.. Både hoppning och dressyr... Men sådana hästar får man betala mellan 500-1000 kr i månaden för att få rida på 1-4 ggr i veckan.. Om man ska ha en duglig häst altså... Och då kan jag lika gärna lägga till 500 kr och ha en egen.... Som man får rida varje dag dessutom!
Eller en busig liten ponny som man kan rejsa med i skogen och hoppa på blåbärshoppningar och sånt....
En häst jag känner mig trygg på...
Nadja är mysig och så, men jag känner mig inte så trygg på henne.. Hon är lixom lite för oberäknerlig för min smak... T.ex när vi är ute och galopperar så är jag livrädd för att hon ska sticka iväg och bocka av mig.... Eller när vi hoppar så tror jag att hon ska kasta sig åt alla håll och kanter och jag flyger in i hindret och typ bryter ryggen eller nåt... Nej men inte riktigt så, men jag känner mig inte trygg...
På Ini känner jag mig trygg, men henne kan man ju inte rida på banan...
Vad svårt det ska vara.. Antingen är hästarna för långt bort... För dyra att rida eller så passar dom mig inte...
Varför kan man aldrig få det man önskar?
Varför ska alltid allting gå emot mig hela tiden! Det känns som allt gott jag gör får jag åter *3 i olycka!
Ja ja.. Allt händer väl av en anldening.. Min dag kommer väl säkert den med.. Hoppas jag...
Lägg undan pengar varje månad, så mkt du har råd med, så kommer du till slut att stå på stallbacken med en pålle!
Har du testat att lägga ut en annons själv eller kollat på www.medryttare.nu ?
Jag kommer sälja Gosan, men ha lite medryttare, och sen vet jag att om 5-10-15 år kommer jag köpa mig en ny häst. När jag har tid och råd, det är ju snart 1 år sen Rasmus föddes och det har ju gått skitfort och de kommande åren kommer nog inte gå långsammare.
:/ gumman, som du sa till mig, de tar tid, men någongång kommer det att gå, du är så målmedveten så du kommer ha den där ponnyn/hästen till slut, ja vet de! du får inte ge upp bara, ibland kan lyckan komma till en när man som minst anar det.
lollipop drömmer också ka jag säga... är ju själv medryttare, fast fy fasiken vad härligt den dagen då egna hästen står på stallbacken. Fast just nu är jag nog rätt nöjd med att vara medryttare, man behöce ju inte sköta allt det där praktiska, skoning, veterinär, stallplats, bete osv. Bara åka ut och rida, underbart! Sen handlar det ju om TID, den har inte jag tillrcäkligt av för att ta hand om en häst.
Du hade gärna fått köpa min ponny, måste sälja honom... Oxå sorgligt.. Men håll fast din dröm, den kommer slå in, det är jag övertygad om.
Jaha! fan va kul! :)
